Sista helgen i april.

Borta bra, men hemma bäst?!

Kändes som att vi åkte hemifrån när vi lämnade kära regniga Göteborg, men nu är vi hemma och igen och njuter av värmen i Stockholm.

Prinsessan fick stanna hemma från föris igår för ett kämpigt öga som inte vill ge med sig och att det faktiskt är rätt skönt att landa lite hemma eftersom att resan hem igen var rätt kämpig trots snabbtåget på 3h. Nästa gång kan jag reducera packningen rejält, nu hade jag överpackat(som alltid). Det jobbiga är att ta sig från punkt a till punkt b på t-centralen med dubbelvagnen och packning. Svetten rann och barnen var uttråkade. Tur att medmänniskan faktiskt är hjälpsam när det verkligen behövs. Har nog aldrig mött så mycket hjälpsamma människor som på denna resan. ? Jag är evigt tacksam!

Tack igen om någon av mina hjälpande änglar skulle råka läsa detta. Tack för att ni hjälpte en mamma i bristningstillstånd! En mamma med en sjuk stressmage på vägen dit och väl hemma i lugnet kom näsblodet. Jag vågar knappt fundera hur min kropp hade reagerat utan all fantastisk hjälp! Tack tack tack!! Ni gjorde faktiskt vår härliga helg möjlig!

Är det någon som är intresserad av att veta mer exakt om vår resa, allt från killen som drog min packning genom hela centralen till SJ’s konduktör som bryskt förklarade i hur jag inte får åka och vad som var fel och inte följde rutinerna. Som att jag inte var stressad nog som det var… Eller om ni vill veta mer hur vår helg var? Annars lämnar jag detta ämnet och näsblodet bakom oss.

Kan hända att det kommer ett -öppet brev- till SJ framöver. Inte för att kasta skit utan för att putta på en del andra frågor.

KRAM!