Det fanns en tid, en gång för längesedan, när jag försökte lära mig laga mat. Jag var hungrig på den kunskapen. Men sen blev jag kär och flyttade ihop med Arvid. Kocken Arvid.
Missförstå mig inte, jag är bortskämd! Han skämmer bort mig ordentligt, men kanske lite för mycket?! Det är nästan så jag känner att jag glömt bort hur man gör. Gränsfall.
nnnnnnnnnn
Första åren var allt lugnt, eller snarare åren innan barn var lugnt. Han lagade oftast mat och jag hjälpte till. Vi umgicks i köket, drack vin, lyssnade på musik, jag hackade någon grönsak och vi skvallrade om dagen som gått…
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Nu vill han oftast aldrig ha min hjälp: ”-Det går snabbare om jag gör det själv..” eller ”-Kolla du barnen så länge istället..”
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Däremot kan han prata om hur mycket han uppskattar att få slippa laga mat själv. Detta för mig blir genast ett dilemma. Hur ska han ha det?
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Jag lagar absolut mat…ibland. Men oftast är det han. Jag önskar jag var lite vassare och kunde ta för mig mer, men nu ska vi vara ärliga. Hur trevligt och lärorikt det än låter att ha någon som rättar dig i allt du gör i köket, så är det mer stressande. Jag vet att han bara menar väl! Men vem vill ha någon som är expert inom sitt område hängandes över axeln kommenterandes allt man gör och hur man gör det, när man själv är osäker?
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Jag är inte den som är den, jag ber gärna om hjälp eller frågar när jag behöver. När Jag behöver det.
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Det är snarare den där underminerande känslan när någon rättar en utan att man bett om det. Ungefär som att bli rättad i hur du kokar vatten… Den känslan.
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Igår orkade jag inte vänta på att han skulle börja, så jag tog tjuren i hornen själv. Som beräknat kom han ut till mig i köket. Stod och tittade och bet sig i läppen. Det var så uppenbart att han ville kommentera något, men lät bli.
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Då låter jag hellre bli att laga mat. Det blir liksom inte ens roligt.
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Vi hittar kanske balansen igen snart. Jag hoppas det!
nnnnnnnnnnnn
Men för stunden lagar jag mat när han inte är hemma, det blir enklast så.
Senaste kommentarer