Jag har lyst med min frånvaro lite enda sen vi flyttade hit till Tyresö.
Anledning. Mest för att vi har haft fullt upp med att organisera bland flyttkartonger och komma på vad som är akut shopping och mindre akut shopping. Att lägga ut bilder på vår vardag hade varit ett gäng dagar med stök, kartonger, tvätt, spyor och blöjbyten. Inte såå kul att se, jag lovar! Kanske den ena eller det andra kan vara kul nångång, men inte allt samtidigt. Så jag har besparat er…
Skillnaden med den här lilla mannen och vår tjej är att amningsstarten var långdragen och smärtsam sist. Vårtskydden var guld, utan dom hade jag gett upp amningen! Till en början visste jag ju inte heller hur man ammade. Hur man skulle göra för att få till det. Hade ju knappt hållt i ett barn innan och ännu mindre bytt en blöja. Men vi fick efter mycket slit, blod och tårar till det. Vid 6 månader började vi fundera på att lägga av, mitt mål var ändå att amma tills hon blev 6 mån. Innan det blev läge för både mig och Annabelle hann det bli 8 mån innan vi hade slutat helt. Tänkte nattammas lite sista månaden som avvänjning för oss båda men det förvirrade henne bara så en dag slutade vi bara. Sjukt nöjd över min insats och hur bra det blev tillslut!
Denna gången. Så nu bara körde jag på. Målet var att få igång amningen illa kvickt. Fick mina sår redan efter ett dygn varpå jag använde skydden igen, och än så länge så har jag inte behövt dom på hela dagen. Amningen tog två dagar. Nu äter han heeeela tiden! Påbörjade dagens blogginlägg i går e.m till tuppluren jag och Annabelle tog. Men sen har Lilleman velat ha bröstet konstant. Inte för att mysa heller utan han agerar som om att det är hunger. Så jag kommer ungefär två meningar innan det är bröstbyte, blöjbyte, rap, fis eller bara allmänt skrik eller som inatt somnade mitt i av ren utmattning.
Så inatt har det iaf blivit några timmars sömn. Såå välbehövt!
Annabelle och Lillen
Det stämmer att Lilleman inte har något namn än. Har några på g, får se om vi kommer överens snart.
nnnn
Vid första mötet på BB mellan mina småttingar.
nnnn
Annabelle tyckte det var konstigt. Först tittade hon på mig som att jag svikit henne. Ville inte ens säga hej eller ge mig en puss. Hon gömde sig mest i famnen på Arvid. Vi mutade lite med Pippi på telefonen. Funkar varje gång! Hon höll sig fortfarande på sin vakt och varje gång Lilleman lät började hon gråta.
nnnn
Men i dagsläget har hon börjat visa nyfikenhet, hon vill klappa (ibland) hon pussade på honom en gång igår. Och nu verkar hon inte bry sig om när jag ammar honom utan hon kan närma sig andra sidan av mig och gosa in sig under min lediga arm.
Så jag tror att det här kommer bli hur bra som helst så fort vi som familj börjar få in dom nya rutinerna.
Det jobbigaste nu är nog att få Annabelle avslappnad på kvällen. När vi nattar och Lilleman råkar göra ljud ifrån andra rummet måste hon genast upp igen och vägrar sova. Så detta är vad vi har att jobba med framöver. Tror det handlar om att hon ska vänja sig…
Hade kunnat mala på hur länge som helst med tanke på att jag inte skrivit på så länge.
Men familjen kallar!! Idag ska vi till Huddinge för hörseltestet.
Ha en fin fin dag!!
KRAM -anna
Senaste kommentarer