Det blir en lillebror

Jag hade inte tänkt att berätta för någon om att vi kollade könet även denna graviditeten. 

Jag sa även till min sambo att jag varken ville dela med mig av kön eller exakt BF.

nnnnnnnn

Men han springer ju runt (stolt som han är för att det blir en pojk) och gastar det här vart han än vänder sig. Så mycket för den respekten. 

nnnnnnnn

Så jag vill inte vara sämre. 

nnnnnnnn

 <3   Annabelle ska få en lillebror   <3 

nnnnnn

nnnnnn

Min första tanke, helt ärligt var. Attans! Jag har ju sparat så många söta klänningar och ankstjärtar efter Annabelle, och nu skulle jag inte få använda mig utan dom. Får ligga kvar och damma ett tag till i alla fall. Jag är inte redo att göra mig av med hennes minikläder än. 

nnnnnn

Har surfat runt lite på killkläder för bebisar. Man kan ju faktiskt hitta söta guldkorn där också. Jag börjar helt enkelt vänja mig vid tanken på en lillebror. Den känslan kom i samma veva som jag började tänka på att kalla honom för exakt det. Lillebror. Det ska han få heta nu fram tills jag får se honom.

nnnnnn

 Och så tänker jag att tanken kanske smälter in lite mer om alla vet. Kan vara så att jag fortfarande är i gravidchock. Inte helt redo att pressa ut en baby så här tätt inpå. Det skrämmer mig. Det skrämmer mig också att man inte får välja förlossningssätt själv. 

nnnn

Trots ovanstående så känner jag mig

nnnn

 Lyckligt lottad att jag fick/får chansen att bli mamma till både en tjej och en kille. 

nnnn

Oavsett.