I got a confession to make.
För att återgå i hur mina tankar har gått sedan jag fick reda på att jag var gravid igen.
Jag har börjat förstå min gravidklädespanik jag har haft. Där jag tycker alla andra är superfina med sina magar och gravidkläder. Medans jag själv tycker att allt jag sett, hittat och testat har varit hemskt.
nnnnnn
Jag har inte haft någon harmoni ihop med min graviditet.
nnnnnnnnnnnnnn
Med tanke på att lilleman inte var planerad såhär tätt inpå. Jag gick i ärlighetens namn innan mina tre månader hade gått och funderade på om jag vågade, orkade, ville ha ett barn till just nu. Men bestämde mig för rätt beslut givetvis. I hopp om att det fanns valmöjligheter och hjälp att få.
nnnnnnnnnnnnnn
Med tanke på att det tog hela 31 veckor (7 månader) innan jag fick hjälp eller någon att prata med, så har jag gått och laddat upp en ovetande oro och ångest hela våren och halva sommaren helt i onödan.
nnnnnnnnnnnnnn
Visst jag är inte helt fri från den vanliga oron, men den tror jag inte man kommer undan. Snart kommer mina känslor gå över till längtan att få ut vår lilla pojk. Då jag är färdig med att vara ett gottit litet hotell.
nnnnnnnnnnnnnn
Efter aurorabesöket åkte vi till Frölunda Torg. Jag ville hitta den där svarta basic klänningen. Men icke! Hittade faktiskt lite annat intressant som fick följa med hem istället. Får nog ta en liten modevisning framöver när plaggen åker på. För plötsligt känner jag mig lite finare ?
nnnnnnnnnnnnnn
Insåg även i provhytten att apelsinröven sitter där den sitter. Får helt enkelt stå ut med den tills jag kan börja träna ordentligt. Men nu vet jag att den finns, vilket gör det hela mycket enklare!
nnnnnnnnnnnnnn
❤️
nnnnnnnnnnnnnn
Mitt mål är att hamna i harmoni med min kropp!
nnnn
Harmoni med gravidkroppen och ett jävlaranamma att få tillbaka det som var.
nnnnnnnnnnnnnn
❤️
En ny perfekt vardagsklänning ? och mitt i vecka 32